Edward Thorp och korträkning
Korträkning är ett lagligt, men synnerligen ouppskattat, sätt att skaffa sig en fördel mot casinot i spelet blackjack. Du vet, ett så pass ouppskattat sätt att du kastas ut i gränden bakom lyxhotellet i Las Vegas och ”masseras” lite av säkerhetspersonalen innan du portas på livstid.
Edward Thorp är tveklöst korträkningens fader. Inte bara uppfann han själva systemet som i kombination med matematiskt korrekt blackjack ger spelaren ett övertag mot huset, han var också den första att lyckas applicera det i verkligheten. Och det var kanske inte så konstigt med tanke på att Thorp faktiskt hade en magisterexamen i fysik och en doktorsexamen i matematik. Ingen medelmåtta, med andra ord…
Det hela började tidigt under 60-talet. Thorp, som mest höll sig i den akademiska världen, lockades följa med till Las Vegas av vännen Claude Shannon. Väl där upptäckte han blackjack, och inspirerad tog han med sig spelet tillbaka till sitt universitet där han körde miljarder olika händer och variabler genom den tidens superdatorer (du vet, större än det här rummet men långsammare än din farmor dator). Han insåg snart att låga kort alltid var i dealerns fördel, och att fördelen gick mer och mer åt spelarens håll ju fler sådana som lämnade leken. Sambandet fungerade också åt det motsatta hållet: ju fler höga kort som delades desto sämre för spelaren. Han uppfann snabbt en metod för att kunna hålla koll på antalet höga respektive låga kort som lämnat leken, och bestämde sig för att testa sin teori i verkligheten.
Han och hans kumpaner gjorde självklart succé och drog in enorma summor pengar. Casinona hade ingen aning om vad som pågick, då korträkning var ett helt nytt fenomen för dem! Tillslut gick det så långt att spelarna blev portade utan någon annan anledning än att de vann för mycket, och när Thorpe släppte sin bok Beat the Dealer 1962 blev den förstås en enorm storsäljare. Från den dagen är också korträkning synnerligen impopulärt, och betraktas av de flesta som ett klockrent exempel på kasinofusk.